Fotografens checklista för tryck

Jag har nyligen besökt ett par tryckerier. De klagar över att kvaliteten på de bildfiler som kommer in blir allt sämre. Jag kan hoppas att det beror på att allt fler skulle-vilja-vara-fotografer har lämnat in bilder och att du som professionell fotograf alltid lämnar in bilder av hög kvalitet. Men jag låter denna gång Praktisk teknik bli en checklista över hur man undviker de vanligaste felen. Senast jag skrev om detta var i F nr 1/2013 och 2/2013. Där tog jag bland annat upp de makron jag använder för att kontrollera bilder. Dessa ligger fortfarande kvar för nedladdning i anslutning till dessa artiklar.

En arbetsgrupp inom SFF gjorde också en stor satsning för att ta fram leveransrekommendationer och beskriva hur du bör förbereda dina bilder inför en tryckning eller publicering på en webbsida. Detta arbete finns publicerat på www.felboken.se.

Men efter mina besök på tryckerierna gör jag denna gång min topp 5-lista över fel och brister i bildfiler. 

1. Justeringslager och alfakanaler finns kvar 

När du har justerat din bild till det önskade utseendet ska du se till att bilden bara innehåller ett bakgrundslager, inga extra lager. Det medför att bilderna blir onödigt tunga, men kan också skapa problem. Gå till lager-panelen (Fönster > Lager) och se till att det inte finns några andra lager än just ett enda bakgrundslager. 

Det enda undantaget är om du gjort en friläggning. Ett bakgrundslager stöder inte transparens. Om du ska ha en bild med transparens ska den sparas som ett vanligt lager, inte med ett bakgrundslager. Men fortfarande ska det bara finnas ett enda lager. 

Likaså ska det inte finnas några extra kanaler i din kanalpanel (Fönster > Kanaler). Sådana alfakanaler kan uppstå om du har sparat en markering. Dra alla sådana kanaler till den lilla papperskorgen som finns i kanal-panelen. Om du har sparat din bild i rgb ska det bara finnas en rgb-kanal och en röd, en grön och en blå kanal. Ligger den i cmyk ska det finnas en cmyk-kanal och en cyan, magenta, gul och svart kanal. 

Lagerpanelen ska inte innehålla ett antal justeringslager eller vanliga lager. Bilden bör också sparas så att det finns ett bakgrundslager. Det enda undantaget från detta är om bilden ska innehålla transparanta partier. Ett bakgrundslager stöder inte transparens. Det innebär också att en bild som ska ha transparenta partier inte kan sparas som jpeg, eftersom jpeg-formatet inte kan spara filer med transparens.

I kanalpanelen får det inte finnas några sparade alfa-kanaler. Dessa uppstår om du till exempel sparar en markering under arbetet. Den sparade markeringen finns i din kanalpanel med det namn som du gav den när du sparade den.

2. Bildfilerna är för stora 

Detta är ett problem som ofta beror på att alltfler bara arbetar i sitt råkonverteringsprogram, som Lightroom eller CaptureOne. När bilden exporteras ut från dessa program är de ofta inställda på att spara en bild som innehåller alla de pixlar som kameran har skapat. Nu när vi har kameror som ger 24, 36, eller ända upp till 80 mp blir sådana bilder gigantiskt stora. Även om en bild ska tryckas utfallande på ett uppslag krävs det inte mer än lite drygt 50 mb för att du ska få en bild som räcker. Skapar din kamera en bildfil på 250 mb är det 5 gånger för stor fil.

Och till skillnad från vad många tror ger en större storlek sämre resultat. Bilden kommer automatiskt att samplas ner till en mindre storlek hos tryckeriet. Denna nedsampling ger som resultat att din bild får sämre skärpa. 

Men det stora problemet är att om du sparar alla bilder i full upplösning växer ditt dokument snabbt upp till gigantiska storlekar. På ett av tryckerierna jag besökte hade de fått en mapp med bilder som vägde drygt 4GB. Trots det innehöll det inte särdeles många bilder. När bilderna var nedskalade till rätt storlek fick samma mapp en storlek på 45 mb

Så spara dina bilder i den maximala storlek som de kan komma att användas i. Större än utfallande bilder på ett uppslag är sällsynt. Är din bild större än 55 mb, kontrollera om du har för mycket information. 

Om din bild ska tryckas i ett magasin i A4-format räcker en bild med 430 mm bredd till för att täcka ett uppslag, även om bilden ska vara utfallande. Upplösningen på bilden ska helst vara 2 gånger rastertätheten i trycket. Tryck på bestruket arkoffset har oftast en rastertäthet på 175 linjer/tum. En optimal upplösning är då 350 ppi. Öppna dialogrutan Bild > Bildstorlek och kontrollera och minska eventuellt bildstorleken till den största storlek som bilden kan tänkas användas i.

3. Filerna sparas i 16 bitars läge 

Se till att din bild ligger i 8 bitar, inte 16 bitar. Det större antalet valörer du får när du använder 16 bitar är användbara när du ska justera din bild. För tryckaren är det bara en mängd onödig information. 

En bild som är sparad i 16 bitars läge blir dubbelt så stor, helt i onödan. Jag har lagt in ett snabbkommando för att omvandla mina bilder från 16 till 8 bitar bara genom att trycka CMD/CTRL + 8. 

4. Bilder levereras utan färgrymd 

Detta är kanske mitt speciella hatobjekt. En bild utan en inbäddad färgrymd är en bild där färgåter-givningen kan bli hur som helst. Om du har exporterat din bild i Prophoto rgb, vilket är en vanlig inställning i Lightroom, men inte bäddat in en färgprofil, då tolkar de flesta det som att bilden ska visas utifrån sRGB. Resultatet blir en blek och färgfattig bild. Detta är skrämmande vanligt.

Det enda tillfället när du kan spara bilder utan inbäddad färgprofil är om du levererar bilder som bara ska användas på webben. Konvertera dina bilder till sRGB och spara dem utan profil. De allra flesta webbläsare läser inte färgprofiler. Och de som gör det tilldelar sRGB till bilder som inte innehåller en färgprofil. Det gör att om du sett till att bilden ligger i sRGB kommer den att återges rätt, även om du inte har bäddat in en färgprofil. Men för alla andra användningsområden, bädda in en färgprofil. 

Citron sparad i Prophoto RGB. Eftersom de gula färgerna var så mättade valde jag att arbeta i arbetsfärgrymden Prophoto RGB. Färgerna fick den intensiva gula nyans som citronerna faktiskt hade.

Citron tilldelad sRGB. Om jag sparar bilden utan att bädda in färgprofilen och sedan öppnar den igen med Photoshops standardinställningar för färghantering får bilden detta utseende. Bilden tilldelas då automatiskt färgrymden sRGB. För den som redigerar ett bildmaterial som inte har inbäddade profiler är det omöjligt att avgöra hur bilderna ska se ut.

5. Bilder sparas utan komprimering

Många verkar tro att en jpeg-komprimering direkt ger upphov till fula artefakter. Men om du sparar bilden i jpeg med hög kvalitet är det helt omöjligt att se skillnaden mellan denna bild och en bild sparad utan komprimering i tiff

Spara dina bilder i ett okomprimerat format under det att du bearbetar bilden. Det spelar ingen roll om du väljer att spara dem som tiff eller psd under den tiden. Men när du väl är färdig med bilden och den inte längre ska justeras, spara den då som jpeg. Bildfilen kommer att bli minst 10 gånger mindre, utan att du tappar något i kvalitet. För en bild spelar det kanske inte så stor roll om du har en bild som är 50 mb eller 3 mb, men om du har 100 bilder i en bok, då är det 5 gb eller 300 mb som ska hanteras. Även om våra datorer är så otroligt mycket snabbare i dag än för tio år sedan är det ju onödigt att leverera 4,7 gb onödig information.  

Spara som jpeg när du har korrigerat din bild till sitt slutgiltiga utseende.

Om du följer dessa 5 punkter och dessutom använt de makron som jag hänvisade till i inledningen för att kontrollera din bildkvalitet, då kommer dina bilder att fungera utmärkt. Och tryckaren blir glad eftersom hen slipper en massa merarbete. 

Stefan Ohlsson

SFF info

SFF

SFF är med över 2000 medlemmar den största organisationen för fotografer i Norden.

Förbundsnytt

Kommande kurser

Inga aktuella kurser för tillfället.

På gång