Vad gäller när man fotograferar på annans mark?

Får man gå på annans mark och fotografera om man inte stör? Om man hittar ett ödehus får man gå in och fotografera? Hur får man använda filmerna man tar med hjälp av drönare? Svaren inbegriper flera rättsområden: allemansrätt, straffrätt, fotorätt och drönarjuridik. Av Thomas Riesler. Foto: Robert Blombäck

Vad gäller vid fotografering på annans mark? Enligt allemansrätten ska alla ha rätt att ”ha tillgång till naturen”. Detta gäller oberoende av den enskilda äganderätten som tillkommer markägaren. Tyvärr finns det inte någon närmare bestämning av hur allemansrätten konkret är reglerad. Däremot finns en tillämpad uppfattning om vad allemansrätten innebär: en begränsad rätt att använda annans fastighet (både mark och vatten) genom att färdas över den, åtminstone till fots, och uppehålla sig på den under kortare tid.

Rätten gäller även om ägaren av marken INTE samtyckt till sådan användning. Den tydligaste begränsningen är att markägaren eller andra legitima invånare på fastigheten inte får tillfogas någon allvarligare skada eller olägenhet.

 Man brukar tala om att markägarens ekonomiska intressen respektive hemfrid inte får kränkas. Dessutom ska hänsyn tas till växt- och djurliv och andra människor som vistas i naturen. Detta framgår av miljöbalken. Orsakar man skada ska man ersätta den enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

Tyvärr går uppfattningarna isär om var gränsen ska dras mellan utövaren av allemansrättens rätt respektive markägarens rätt. Lagreglerna är ofullständiga och domstolsavgörandena ett fåtal.

Allemansrätten
Allemansrätten tillkom för att tillgodose den enskildes möjlighet att röra sig i skog och mark, inte primärt för att personer med att kommersiella intressen (som exempelvis en fotograf kan ha) ska stödja sig på den och göra vinster på markägarens bekostnad. Lokala föreskrifter sätter också gränser för handlingsfriheten, exempelvis vad gäller nationalparker och naturreservat. När det gäller andra ägor gäller förbud endast när det finns risk för markskada. Exempel på detta är åkrar mellan sådd och skörd. På betes- och skogsmark kan man med största sannolikhet röra sig fritt.

Markägare som försöker stänga ute
Markägaren kan försöka stänga ute andra från att beträda hens marker, exempelvis genom skyltar av typen ”Privat område” och liknande. Sådana skyltar kräver dock i allmänhet tillstånd av kommunen om det inte står helt klart att allmänheten inte får passera, exempelvis om det är i närheten av en tomt, nära ett bostadshus eller över en plantering. En olaga uppsatt skylt kan myndighet förelägga markägaren att ta bort. Ett stängsel kan också användas för sagda ändamål. Ett sådant utvidgar dock inte markägarens rätt, men vid tveksamma fall bör det respekteras. Allmänheten kan dock i andra fall ta väg över stängslet, men det får naturligtvis inte skadas då risk för åtal och skadeståndsskyldighet kan bli följden.

Om man stöter på hinder från markägaren, trots att man förklarar vilka regler som gäller för allemansrätten, får man tillkalla polis. Lindrigt våld kan markägaren endast tillgripa om inkräktaren gjort sig skyldig till hemfridsbrott, då enligt nödvärnsreglerna.

Vad gäller i ödehus?
Vad gäller fotografering inuti ödehus måste du först förstås försäkra dig om att huset verkligen är öde och inte ett bostadshus, så att du inte begår hemfridsbrott genom att gå för nära. Om du går in i ödehuset utan fastighetsägarens tillstånd riskerar du att göra dig skyldig till olaga intrång. Om du står utanför och fotograferar in i ödehuset så är det tillåtet, om det inte på annat sätt framgår att det råder fotoförbud på området. Ett sådant måste dock framgå med tydlighet i form av skyltar eller liknande för att bli gällande. 

Filma med drönare
När det gäller filmer som du framställer med hjälp av kameramonterade drönare gäller nya regler från augusti 2017. För att få filma med hjälp av drönare krävs vanligen tillstånd från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen arbetar i skrivande stund med nya föreskrifter för obemannade luftfartyg, varför jag inte med säkerhet kan säga vad som faktiskt kommer att gälla på området inom en snar framtid. Lantmäteriet har sedan 2016 tagit över försvarsmaktens uppdrag att granska foto/film (tidigare fanns dessutom självgranskningsrätten). På lantmateriet.se finns föreskrifter publicerade som reglerar denna granskning som alltså normalt kräver tillstånd för spridning av visst material. I denna skrift finns viktig information om undantag från denna granskning. Som exempel på ett sådant kan nämnas vissa områden: allmänna vägar, allmän plats enligt detaljplan, anläggningar för friluftsliv (kontakta dock aktuell kommun för att få lokal föreskrift), viss åkermark, bostadsbyggnad med tillhörande mark och anläggningar m.m. Viktigt att tänka på är att det endast är de aktuella områdena som får fotograferas/filmas. Om det kommer med vybilder som sträcker sig utanför området blir dessa tillståndspliktiga och fotografierna/filmen som visar vybilderna måste skickas in för granskning. Dessutom tillkommer regleringen om lagen om namn och bild i reklam samt personuppgiftslagen om det finns nu levande identifierbara personer på bilden/filmen.

Har du blivit påhoppad av en ilsken markägare utan anledning när du fotograferade i naturen? Vad hände då? Hör av dig!
Du når mig på thomas.riesler@sfoto.se.

 

 

SFF info

SFF

SFF är med över 2000 medlemmar den största organisationen för fotografer i Norden.

Förbundsnytt