Hur du agerar om din bild blir stulen

Det första du behöver ta ställning till när du hittar din bild stulen är om du vill agera mot den olovliga användningen. Frågan kan tyckas konstig, men handlar helt enkelt om din rätt att göra bruk av din rättighet eller att avstå. Det är du som rättighetshavare som själv väljer hur du vill agera.

Om du väljer att utöva dina rättigheter aktivt ska jag berätta vad du kan göra för att försöka åtgärda situationen. I det följande kommer jag att utgå från att allt agerande ska resultera i något som en domstol skulle kunna acceptera i process. Därmed inte sagt att du måste driva din sak dit, bara att din process-medvetenhet höjs och de åtgärder du gör ska säkra en så hög vinstchans som möjligt om du vill (eller måste) pröva din sak rättsligt.

1. Bevissäkra
Det första som du måste göra är att säkra bevis för den användning du menar är olovlig eller felaktig. Utan bevis står du dig slätt senare i kravprocessen. Det är alltid den som påstår något som har bevisbördan för sitt påstående. Därför måste du kunna visa att den felaktiga handlingen faktiskt ägt rum.

Om bilden används på webben, ta en skärmdump som visar vilken hemsida som bilden används på samt datum och tid som dumpen gjordes.

Om bilden används i tryckt form, skaffa ett original av broschyren, tidningen eller vad det nu är för trycksak eller ta en bra och tydlig kopia av bildanvändningen. Bäst är alltid ett tryckt original.

2. Undersök omfattning
Undersök hur länge användningen pågått och i vilken omfattning. För hemsidor kan publiceringsdatum användas för tidsbestämningen. När det gäller tryckt form är användningsområdet, upplaga, storlek på bild m.fl. parametrar viktiga att veta. Det har nämligen betydelse för hur mycket du kan debitera i skälig ersättning och skadestånd för den olovliga användningen.

3. Kvalificera intrångsgöraren
Här ska du bestämma vilken typ av intrångsgörare det handlar om. Anledningen är att du går in i diskussionen lite olika beroende på vem som använt din bild.

Är det en för dig tidigare okänd person/okänt företag som olovligen använder bilden eller är det en kund (nuvarande eller tidigare) som kanske glömt att licensiera om bildanvändningen eller gått utanför det tidigare upplåtna området.

Eller kanske det är en tidning som publicerat en bild utan att ha frågat dig. Är din byline med? Är bilden bearbetad på något sätt (kraftigt beskuren eller ändrad på annat sätt)?

Är det en bloggare som använder bilden? Är det en privat bloggare eller finns det kommersiella kopplingar till bloggen?

Det har egentligen inte någon juridisk betydelse vem intrångsgöraren är, däremot har det betydelse för hur mycket denne ska betala beroende på hur omfattande användningen är. Och det har betydelse vem eller vad intrångsgöraren är för hur sannolikt det är att du kan få betalt för intrånget. Ju större spelare och mer van bildköpare de är desto större är dina chanser att de betalar.

4. Är det intrång? Vad är det för typ av intrång? Hur mycket ska jag kräva?
Intrånget kan vara otillåten användning av ditt fotografi. Det rör sig då om en användning som du eller någon annan med befogenhet (exempelvis din bildbyrå) måste lämna tillstånd till.

Det kan röra sig om otillåten ändring. Här handlar det om en justering av fotografiet, exempelvis ett filterpålägg, en spegelvändning, en kraftig beskärning eller annan ändring av bilden.

Om de inte skrivit ut ditt namn är det ett intrång i din ideella rätt. Det handlar då om utebliven namnangivelse. Ditt namn ska skrivas ut i enlighet på god sed inom området. Utgångspunkten är att ditt namn ska skrivas ut i anslutning till fotografiet om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt.

Om du är osäker på om det faktiskt är en intrångssituation eller vilken det är, dubbelkolla med SFF:s jurist.

Du har rätt att kräva skälig ersättning för användningen samt skadestånd för upphovsrättsintrånget. Utgångspunkten för hur mycket du bör kräva i skälig ersättning är det pris intrångsgöraren skulle fått om hen istället för att ta ditt fotografi och använt det hade lyft luren, ringt dig och frågat: ”Hur mycket skulle det kosta för mig att använda din bild på detta sättet (och sedan beskrivit på det sätt som fotografiet blivit olovligen använt)…?”

På den skäliga ersättningen kan du sedan lägga skadestånd. SFF rekommenderar sina medlemmar att kräva 100 % på den skäliga ersättningen i skadestånd för respektive intrång.

Funderar du på hur mycket du kan begära i ersättning (den skäliga ersättningen och/eller skadeståndet ska beräknas i det enskilda fallet utifrån den användning som faktiskt skett)? För att få en uppfattning om ersättningsnivå ta en titt i SFF:s prisguide som du kan ladda ned från SFF:s hemsida (www.sfoto.se) eller ring SFF:s pris- och marknadsrådgivningsgrupp 08-702 03 71.

5. Ta kontakt
Det råder olika uppfattningar om hur man bäst framställer krav; skicka en faktura direkt eller ta personlig kontakt. Personligen är jag för personlig kontakt framför att bara skicka en faktura, men meningarna går isär kring vad som är ”bäst”. En del menar att en faktura sätter igång processen bäst, andra anser att det mest väcker ont blod att få en oväntad faktura på tusentals kronor från en (oftast) okänd avsändare. Kanske tänker de ”bluffaktura” och struntar i den. Du väljer förstås det som passar dig bäst. Det är alltså en fråga om tycke och smak, men mest beror valet av kontaktsätt på hur man ställer sig till den fortsatta processen, vilken typ av intrångsgörare man har att göra med och hur mycket tid och arbete man vill lägga ned på sitt krav. Ofta leder en skickad faktura inte till betalning direkt annat än möjligen i fallen då en tidning olovligen använt en bild eller missat en by-line. I övriga fall är rekommendationen att ta direktkontakt. E-post eller telefon? Tycke och smak igen. En första kontakt via e-post innebär ofta att man kanske inte vet exakt vem som ska ha e-posten. Risken finns då att ditt krav eventuellt kan komma att skickas runt i den felande organisationen utan resultat. Ett telefonsamtal skapar vanligen en initial och adekvat kontakt som antingen träffar rätt direkt eller ger dig möjlighet att få korrekta kontaktuppgifter till den ansvarige i frågan.

Nedan följer en beskrivning hur du kan gå till väga om du väljer den personliga kontakt-varianten.

Presentera dig kort som upphovsman/fotograf till bilden som används. Fråga om du talar med den personen som är ansvarig för bildanvändningen på företaget/organisationen. Säg att du tycker att det är roligt att de använder bilden. Fråga sedan hur det kommer sig att de använder just denna bild. Och hur de fått tag i den. Förklara sedan att denna användning kräver ditt tillstånd som fotograf till bilden och att de måste betala för det. De kan exempelvis få välja att anta ett erbjudande om licens för den tid som varit och en viss tid framöver (inklusive eller exklusive skadestånd beroende på hur du lägger upp det). Eller så kan de få betala för den tid de använt bilden olovligen plus ett skadestånd för detta.

Många kommer säkert att ha massor med förklaringar till varför de använt bilden utan tillstånd och betalning. Allt ifrån att de hittat den på internet och trott att den var fri, hittat den på en hemsida där det stod att den fick laddas ned, använt den ”i god tro” (nej, ”god tro” existerar inte inom upphovsrätten. Det är alltid upp till användaren att se till att denne har de rättigheter som behövs för den aktuella användningen), det gick inte att se vem som var fotograf, till att ”de omedelbart ska ta bort bilden och det är väl ok för då behöver vi väl inte betala” etc. I det senare fallet får du själv avgöra om det är ok, men brottet är redan begånget och enbart att de vill ta bort bilden (på hemsidan) gör inte att upphovsrättsintrånget blir ogjort. De måste egentligen betala för den användning som skett, men du som rättsinnehavare avgör förstås om du vill framställa kravet.

Om de vill ta bort bilden måste de ändå betala för den olovliga användning som skett fram till den tidpunkt de tar bort bilden samt det skadestånd ni kommer överens om. Vill de licensiera bilden efter denna tidpunkt blir ersättningen för detta en förhandlingsfråga er emellan.

En tidigare okänd person eller okänt företag kan bli din nya kund. Det kan därför vara viktigt att inte gå på som en furie direkt och hota med inkasso och stämning. Det kan här vara bra att sondera terrängen; kanske kan ni hitta en samarbetsform som ger dig större möjligheter till ersättning än endast för den olovligt använda bilden.

En gammal eller nuvarande kund bör få reda på vad som gått fel i deras användning. Rekommendationen är dock att begära ersättning för den användning som skett samt skadestånd för detta.

Efter samtalet ska du bekräfta vad ni talat om (om du inte bevissäkrat genom att spela in samtalet förstås). Nu är e-post en bra form för kommunikation.

Här kommer ett exempel på e-postbekräftelse. Det avser endast att ge dig en uppfattning om vad du bör skriva och du måste förstås anpassa det till de omständigheter som gäller för ditt fall.

Bästa XX!
Tack för ett trevligt samtal idag rörande er olovliga användning av bild på er hemsida www.siochsa.se. Som överenskommet kommer jag att skicka en faktura omfattande skälig ersättning om xx xxx kr + 25% moms samt skadestånd om xx xxx kr för den olovliga användning ni genomfört i följande medier [web/Facebook/tidning/tidskrift/etc] under följande tid (om aktuellt).

Med vänlig hälsning
XX

6. Inget resultat

Om dina ansträngningar inte ger resultat i form av betalning eller borttagning av bilder finns det ett par alternativ att överväga – tvinga fram betalning eller få bort bilderna.

A. Tvinga fram betalning
Du kan skicka ett inkassokrav på beloppet. Om intrångsgöraren bestrider är sista alternativet att stämma intrångsgöraren inför domstol.

Du kan stämma intrångsgöraren inför domstol. Kontrollera att du får använda din rättsskyddsförsäkring med ditt försäkringsbolag. Här gäller dock att se upp med beloppen. Om det krävda beloppet är lägre än halva prisbasbeloppet (2015: 44 500 kr), dvs. under 22 250 kr, gäller reglerna om förenklat tvistemål (förkortat FT). Då gäller inte Gefverts rättsskyddsförsäkring (och vanligen inte heller andra varianter på denna försäkring). Om du har Gefverts stora eller lilla företagsförsäkring har du dock ett Utökat försäkringsskydd för tvister under halva prisbasbeloppet (läs mer här). Du kan även själv driva din sak på egen bekostnad och du behöver heller inte, som huvudregel, betala motpartens processkostnader. Du får alltså inte betalt för dina processkostnader om du vinner.

B. Få bort bilderna.
Gäller det digitala medier kan kontakt tas med den ISP som intrångsgörarens hemsida finns på. Gäller det YouTube, Facebook eller liknande internettjänster finns vanligen en rutin för att anmäla olovlig användning av upphovsrättsligt skyddat material som du kan använda dig av. 

Är bilderna tryckta kan du ta upp frågan om destruktion av det tryckta materialet inför domstol om sådan är aktuell. Det skulle dock föra alltför långt att i detalj redogöra för detta inom ramen för denna text. Om det skulle bli aktuellt välj att då ta upp frågan med en jurist eller advokat.

 7. Osäker på någon del i processen?
Vänd dig till din förbundsjurist på SFF för rådgivning. Du når mig på telefon: 08-702 03 59 eller epost: thomas.riesler@sfoto.se

SFF info

SFF

SFF är med över 2000 medlemmar den största organisationen för fotografer i Norden.

Förbundsnytt

Kommande kurser

Inga aktuella kurser för tillfället.

På gång